Olika utvecklingsstrategier

Att välja strategi för hur en produkt eller tjänst ska utvecklas är en viktig fråga att ta ställning till vid planering av alla projekt. I det här inlägget beskriver vi tre olika strategier.


Att utveckla en tjänst eller en produkt kan såklart göras på flera olika sätt. Det finns flera faktorer som styr valet av utvecklingsstrategi, t ex verksamhetens korta och långsiktiga behov, organisationens kunskap om det aktuella området, olika typer av risker och marknadskännedom. Helt klart är det ofta väl investerad tid att börja med att noga analysera utvecklingsstrategi och att förankra den hos olika intressenter.

Ibland kan det vara mest effektivt att börja med att specificera allt som ska utföras i detalj.

I vissa fall kan det vara motiverat att leverera en initial lösning där verksamheten kortsiktigt kan dra nytta av effekterna, och sedan börja om med den långsiktiga lösningen.

Ofta är det önskvärt, om det är möjligt, att successivt bygga vidare på en lösning.

Låt oss titta lite närmare på tre olika utvecklingsstrategier och några exempel på vilka olika för- och nackdelar de kan ha.


Sekventiell utveckling

Vid sekventiell utveckling, även kallad vattenfallsprincipen, är det inte ovanligt att arbetet med behov och krav slås samman och görs vid ett och samma tillfälle i ett projekts tidiga faser. Fokus är då normalt på krav, där verksamheten beskriver och fastställer lösningens olika delar i detalj. Specifikationer lämnas sedan över till utvecklings- och produktionsenheter som tar fram lösningar baserade på kravdokumentationen. När hela lösningen är helt färdigutvecklad lämnas resultatet över till verksamheten, som då kan nyttja resultatet med full funktionalitet.

Fördelar

  • Tydlig uppdelning mellan kravarbete och utveckling
  • Kan förenkla avtal vid upphandling där externa leverantörer används
  • Kan underlätta arbete med att tänka igenom hela livscykeln för en produkt och tjänst redan från början

Nackdelar

  • Svårt att identifiera alla behov och krav i ett tidigt skede
  • Svårt att tids- och kostnadsuppskatta alla delar innan utveckling startat
  • Förändrade behov och ändringar kan bli svåra och kostsamma att genomföra

Exempel

Ett nytt intranät skulle införas i en organisation. I projektets tidiga skede arbetade verksamheten och IT tillsammans fram en detaljerad kravspecifikation för alla funktioner och sammanställde sedan ett förfrågningsunderlag. Det bestämdes från början att intranätet skulle bestå av 10 olika moduler. Underlaget skickades till några utvalda leverantörer. En leverantör valdes, som sedan utvecklade och installerade systemet. Det nya intranätet tillgängliggjordes för alla användare med full funktionalitet för alla 10 moduler vid ett och samma tillfälle. Projektet tog 12 månader att genomföra.


Agil utveckling utan återanvändbarhet

Det kan finnas situationer där en lösning snabbt behöver tas fram för att kunna tillmötesgå verksamhetens behov. Fokus kan då vara att så tidigt som möjligt leverera nytta, utan hänsyn till att lösningen ska kunna återanvändas och användas som utgångspunkt att bygga vidare på i kommande utveckling. Produktens eller tjänstens hela livscykel är därmed underordnad och ingen eller lite tid läggs på att analysera detaljerade krav för framtida utveckling.

Fördelar

  • Fokus kan läggas på att ta fram en lösning för det som verksamheten bedömer som bråttom och viktigt
  • Utveckling kan gå snabbare om ingen hänsyn behöver tas till produktens eller tjänstens hela livscykel
  • Genom mindre utvecklingssteg skapas ett bra underlag för att bedöma kommande behov, krav och lösningar

Nackdelar

  • Kan vara kostsamt att inte kunna återanvända resultatet av lösningen
  • Risk att lösningar inte blir tillräckligt bra och genomtänkta för att kunna leverera önskad nytta
  • Att inte tänka på produktens eller tjänstens hela livscykel från början kan bli kostsamt i slutändan

Exempel

Ett nytt intranät skulle införas i en organisation. Verksamheten hade bråttom med att kunna nyttja en modul där personalen skulle kunna tidrapportera sin arbetstid då det tidigare tidrapporteringsverktyget hade slutat att fungera. Leverantörer för intranät kontaktades. Det visade sig att den typen av funktionalitet bl a krävde att en databas med personalinformation först installerades. Verksamheten fattade då beslut om att införskaffa en temporär lösning för tidrapportering genom att hyra in sig i en molntjänst, i väntan på att en modul för tidrapportering var på plats i det nya intranätet. Tid för att komma igång med molntjänsten var ca 1 månad. Arbetet med att införa den långsiktiga lösningen påbörjades strax efter att molntjänsten startades upp. Projektet tog 13 månader att genomföra.


Agil utveckling med återanvändbarhet

Kännetecken för agil utveckling är att dela in utveckling i kortare etapper, där verksamheten frekvent får leveranser i mer begränsad omfattning. I varje etapp eftersträvas att kunna leverera maximal nytta utifrån den utvecklingskapacitet som finns, samtidigt som livscykelperspektivet beaktas för att kunna bygga vidare på tidigare lösningar. Fokus är att successivt förbättra och utöka lösningen så att den blir mer heltäckande. Efter varje etapp ska det normalt finnas en bättre eller utökad lösning som verksamheten kan nyttja.

Fördelar

  • Utveckling beaktar både kort- och långsiktiga behov
  • Mindre omfattande utvecklingssteg kan minska risker för felinvesteringar genom att resultatet successivt används och utvärderas
  • Skapar en flexibel utveckling som underlättar anpassning till verksamhetens föränderliga behov

Nackdelar

  • Risk att snabba leveranser inte blir tillräckligt bra och det kan upplevas svårt att få korrigeringar utförda pga att nya krav och önskemål prioriteras högre
  • Antalet ohanterade frågor kan tendera att växa eftersom inställningen kan vara att de kan hanteras i ett senare skede
  • Risk att dokumentation prioriteras ned, vilket t ex kan öka personberoenden

Exempel

Ett nytt intranät skulle införas i en organisation. Verksamheten inledde ett arbete med att beskriva sina behov av olika moduler och önskad funktionalitet. En prioritering gjordes för att tydliggöra vad som var mest bråttom och viktigt. Därefter diskuterades hur projektet skulle genomföras med IT. Man kom överens om att två moduler hade högst prioritet: en modul med en databas med personalinformation och en modul för tidrapportering. Olika leverantörer kontaktades, och den utvalda leverantören fick i uppdrag att utveckla och installera de två mest prioriterade modulerna. Efter 2 månader var modulerna på plats och kunde börja användas av verksamheten. Därefter beskrevs och detaljerades övriga moduler. Man räknade med att kunna installera och tillgängliggöra en ny modul per månad. Från början bedömde verksamheten att 10 moduler skulle behövas, men det visade sig i slutändan att 8 moduler var tillräckligt. Projektet tog 10 månader att genomföra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *